Site brasileiro onde você pode comprar qualidade e entrega http://farmaciabrasilrx.com/ cialis barato em todo o mundo.

Microsoft word - miljoskandaler

Krisplan medel för att undvika miljöskandal
– Hallandsåsen hade antagligen inte blivit en skandal om inte korna hade dött.
Men skandalen har lett till en stor förändring, säger miljörättsadvokaten Made-
leine Jacobsson.
Det går att lära sig mycket från de byggprojekt som blivit miljöskandaler och
därigenom undvika att framtida kriser utvecklas till skandaler.
av EVA SAHLSTRÖM
publicerad i Leveranstidningen Entreprenad nr 20, 2001
Tunnelbygget genom Hal andsåsen blev under hösten 1997 en av Sveriges värsta miljöskandaler. I och med att fiskar dog och kor blev sjuka av det förgiftade vattnet i Vadbäcken fick medierna upp ögonen för det giftiga tätningsmedlet Rhoca-Gil och Andra stora byggprojekt klarar sig undan från att bli skandaler med en hårsmån, men problemen har varit detsamma som vid Hal andsåsen med dålig kommunikation med de berörda, okunskap, nonchalans och dålig förberedelse för krissituationer. Det menar Madeleine Jacobsson, från advokatfirman Lilliehöök-Jacobsson, som har varit engagerad i flera stora infrastrukturprojekt där hon framför al t har företrätt sak- och fastighetsägare gentemot byggherrarna. Under ett seminarium i Stockholm lärde hon ut strategier för att undvika att byggprojekten blir miljöskandaler. Seminariet anordnades av företaget Bergsäker ab, som mäter, analyserar och kommunicerar miljöförändringar i byggprojekt. Bergsäker deltar till exempel vid byg- gena av Södra Länken i Stockholm, Götaleden i Göteborg och Citytunneln i Malmö. Att tunnelbygget i Hal andsåsen överhuvudtaget blev en skandal berodde på flera faktorer enligt Madeleine Jacobsson. De inblandade i projektet hade för dåliga kun- skaper och när det blev kris kunde man inte tackla situationen. Man agerade dessutom nonchalant – under lång tid frångick man en vattendom från 1992 om hur mycket grundvatten som fick släppas ur åsen. Redan 1995 började de som bodde på åsen få stora problem med vattnet i sina brunnar, men först 1997 fick de en officiell bekräftelse på att det faktiskt pågick en stor grundvattensänkning. När användandet av Rhoca-Gil som tätningsmedel ifrågasattes svarade Banverket aldrig på frågorna från miljömyndigheten i Borås utan började täta tunneln med det Sist men inte minst var kommunikationen med sakägarna alldeles för dålig. – Banverket har haft hundratals informationsmöten men man har inte haft någon kommunikation. De har informerat men inte varit intresserade av vad sakägarna vill. Kommunikation viktigt
Fal et Hal andsåsen är ett typfall för hur man inte ska gå til väga. Istäl et trycker Ma-
deleine Jacobsson på vikten av att man har kunskap om vilka effekterna blir på miljön av de åtgärder man vidtar. Ett sådant kunskapskrav slängdes också i sista sekund in i den nya miljöbalken och gäl er al a som är verksamma i projektet. Information till dem som berörs av projektet är inte tillräckligt utan det som krävs är kommunikation. Man måste lyssna på de människor som berörs av projektet. På så sätt kan man också få mycket information själv och på ett enkelt sätt spara pengar. – Bönder kan sina marker, poängterar Madeleine Jacobsson. Man bör tydligt definiera miljökraven för projektet och hur de ska säkerställas. Ekonomiska och tekniska krav är lättare att beräkna och miljökraven hamnar ofta vid sidan om, men det är viktigt att se projektet som en helhet. – Det kostar om miljökraven inte är med i den totala synen på projektet. Mycket viktigt är också att klargöra ansvarsfördelningen och att ha en färdig kris- plan i den händelse byggprojektet går snett. I fallet Hal andsåsen fanns ingetdera och resultatet blev total förvirring när krisen var ett faktum. I oktober 1997 upptäckte man att giftig akrylamid läckt ut i grundvattnet. Först i februari 1998 påbörjades saneringen och helt var den inte igång förrän i maj. Sane- ringen innebar en stor grundvattensänkning som Banverket sökte til stånd för i efter- hand, med hänvisning till att det varit ett nödläge när man genomförde den. Dock tyckte inte miljödomstolen att det kunde ses som ett nödläge eftersom saneringen genomfördes så lång tid efter det att läckaget upptäckts. Vid det laget hade 76 pro- Banverket har överklagat miljödomstolens dom, men hade man vidtagit sane- ringsåtgärder omedelbart hade man sannolikt fått grundvattensänkningen lagligför- klarad i efterhand redan i första instans enligt Madeleine Jacobsson. Skapa förtroende
Att hantera en kris handlar inte bara om intern organisation utan också om att skapa
förtroende hos och goda relationer till dem som berörs av projektet. För att skapa goda relationer med myndigheter bör man se till att följa lagkrav och övriga myndighetskrav. Den som bedriver miljöstörande verksamhet är skyldig att ha dokumentation över vil kor och beslut samt över hur man ska förebygga olyckor och Miljöansvaret bör vara fastlagt i projektorganisationen och det är viktigt att planera och inte minst träna för åtgärder vid oförutsedda händelser. Chanserna till goda relationer till fastighets- och sakägare ökar om man hål er samrådsmöten både före och under projektet. Dessa samrådsmöten bör verkligen handla om samråd och inte vara uteslutande information från byggherren. Viktigt är också att ha en kontaktperson som de boende kan vända sig till för fortlöpande in- Om en olycka el er skada på miljön inträffar måste man omgående informera dem som berörs. Det är viktigt att inte agera okunnigt och okänsligt, utan istället visa ge- nerositet mot dem som verkligen drabbats. Ekonomiska skador bör kompenseras Viktigt är också att inte glömma bort al mänhetens förtroende. – Det kommer ett nytt projekt där allmänheten är sakägare, betonar Madeleine Ja- Informera omedelbart beslutsfattare och inte minst medier om vad som hänt. En påläst informationschef i kombination med ett kunnigt och beslutsamt agerande kan Miljörelaterade krav
Vilka miljörelaterade krav kan man då möta när man sätter igång ett stort infrastruk-
turprojekt? Ja, i Miljöbalkens kapitel 2 tas de al männa hänsynsreglerna upp som gäller all typ av verksamhet som påverkar människor och miljö. Miljöbalken stäl er krav på skyddsåtgärder och försiktighetsmått – risk för skada är tillräckligt. Tre principer ska följas: • lokaliseringsprincipen, som innebär att projektet ska lokaliseras där det innebär minsta intrång och olägenhet för hälsa och miljö, • kretsloppsprincipen, som innebär skyldighet att återanvända och återvinna, • substitutionsprincipen, som innebär skyldighet att välja det minst farliga alternativet av till exempel kemikalier. Andra miljörelaterade krav rör til ståndsprövningen, maskinparken och skydd av biotoper. Miljöansvarsbestämmelserna går efter principen att den som har förorenat också ska sanera, men i praktiken blir det ofta den som har mest pengar som åläggs Om en underentreprenör är skyldig till föroreningen måste man kunna visa det, men det är inte alltid värt att bråka eftersom man i medierna kan framstå som att man inte vill ta sitt miljöansvar. Bättre är att ha kontroll på vilka man anlitar och eventuel t också kräva att underentreprenören har en ansvarsförsäkring. Framtida krav
Kraven kommer att öka ytterligare i framtiden inom infrastrukturområdet, bland annat
när det gäller återvinning och återanvändning av byggmaterial, olika komponenter som ingår i byggmaterial, försiktighetsåtgärder vid kemikaliehantering och alternativa Även inom byggprocessen kan man räkna med ökade krav från till exempel bestäl are, och miljöcertifierade entreprenörer som anlitar underentreprenörer. Det kommer också fler miljökvalitetsnormer, gränsvärden och riktlinjer för miljöpå- verkan samtidigt som miljöskatter och miljöavgifter ökar. Man kan också räkna med att sakägare utnyttjar sin rätt att överklaga och i al t större utsträckning använder sig av vad Madeleine Jacobsson kal ar för franska me- toder. De tar helt enkelt till drastiska åtgärder och hotar med att gå till medierna om De ökande kraven understryker vikten av det som Madeleine Jacobsson hela tiden poängterar: lägg ner resurser på att få al t rätt från början och skapa förtroende hos myndigheter, sakägare och allmänhet. I längden sparar man tid och pengar. Hallandsåsen är ett exempel på hur det kan gå när man inte planerar för hur man ska hantera en eventuell kris. Det kan gå väldigt illa.

Source: http://www.sahlstrom.info/res/entreprenadlagar/miljoskandaler.pdf

Prmt6529anp-14.anp.130904

The following is a list of the most commonly prescribed drugs. It represents an abbreviatedversion of the preferred drug list (formulary) that is at the core of your prescription-drugbenefit plan. The list is not all-inclusive and does not guarantee coverage. In addition tousing this list, you are encouraged to ask your doctor to prescribe generic drugs wheneverappropriate. 2014 Express Script

chemistrystudents.leeds.ac.uk

Year: 2013-14 Name: 1. AMANTADINE ( MChem only ) (i) N-(1-Adamantyl)acetamide Phys App (5) NMR(spec) (15) NMR(assign) Mechanism (ii) Amantadine Phys App (10) NMR(spec) (5) NMR(assign) Mechanism (10) Questions (3) 2. CHIRAL EPOXIDATION (i) (3 S ,4 R )-2,2-Dimethyl-3,4-epoxy-6-pentafluoroethyl-2 H- 1-benzopyran Phys App . (20) NMR(spec)

Copyright © 2010-2014 Articles Finder